Barn Av Ewa

Nu kommer jag skriva något som många anser som ältande. Det är det inte, bara ett i raden av alla miljarder livsöden. Så låt mig ventilera. Människor med hål hjärtat skriver böcker om annorlunda liv, inget lustigt.
Filmer produceras som vi sedan höjer till skyarna - eller dissar.
Så låt mig skriva min historia. Jag ska ta detta mycket kort.
Jag har vid några tillfällen försökt få kontakt med min mor. Jag vet att hon är allt igenom ond.
Sista gången jag träffade henne öga mot öga, var då min son var 6 år. Det enda hon sa om sitt barnbarn var att det var bra att han inte var tjock, för hon hatade feta ungar.
Inte en gratulation, inte ett knyst sedan jag var liten tös.
Hon har hållit sig undan mig i hela sitt liv. Vandrat genom livet med skygglappar, gömt sig bakom sina djur.
Hon har sol-& vårat män, gift sig nån gång - fast att hon hatar allt vad mänsklig kontakt heter.
Mitt i allt har jag fått reda på att hon anordnat många ridläger för barn. Tänk om dessa föräldrar vetat vilket monster de lämnat sina barn till.
Jag skrev ett känslomässigt brev till min mormor - ursprunget till denna ondska.
Jag hade många funderingar i brevet om hur de hade kunnat behandla mig som de gjort, alla år. Jag fick tillbaka att min mor kontaktat advokat för att skydda sig mot mig - sin egen dotter. Hon hotade mig om jag fortsatte söka kontakt.
En sak vet jag: Ewa är beredd att göra vad som helst för att slippa mig. Hon har två underbara barnbarn.
Men det ena önskar hon antagligen livet ur, han är inte av den "art" hon skulle acceptera i sin värld.
Inget förvånar mig längre. Min mor står som första namn i Skånes valkrets inom Sverige Demokraterna.
Jag fick reda på det igår genom att Googla.
Jag skäms å min mors vägnar.
Jag läste reportagen om henne. Ingenstans står det att hon haft barn, hon bedyrar på heder och samvete att hon har "rent mjöl" i påsen -inte länge till.
Mamma: stå för vad du gjort mot din dotter.
Det enda jag ber dig om.
Du vurmar för förtryckta djur, du sitter i styrelser för Djurskydd i i Skåne, men du har helt glömt bort vad mänskligt värde innebär. Det rimmar illa. Bekänn din färg. Du har lik i garderoben, dags att ta fram dem nu?
http://www.laholmstidning.se/article/20100705/LAHOLM/707059825/0/*/*/sd-politiker-visade-upp-sig
http://hallandsposten.se/nyheter/val2010/1.907169-riden-sd-halvt-ofrivillig-etta
http://www.laholmstidning.se/article/20100831/PERSONLIGT/708319922/1199/familj/*/ewa-ridn-fyller-60-ar
Som ni redan förstått, står jag inte för hennes åsikter genom val av politiskt engagemang.
Jag anser inte att SD för politik, utan går på enbart åsikter som är så konservativa, så lamslående och så intelligensbefriande som det bara kan bli.
Känns som en flock bonnlurkar (förlåt mig alla bönder men jag måste uttryka mig på något vis).
Inte i linje med att vara empatisk, vänlig och att hjälpa andra som har det svårt. Det är inte bara invandrare man menar ska bort, homosexuella, handikappade, hemlösa - alla som av någon anledning kostar något i samhället och som inte förmår intjäna sitt eget levebröd.
Men, med sorg i hjärtat kan jag bara konstatera, att det var väl vad jag kunde förvänta mig av denna elaka individ. På radion ljuder: "Dansa Din Djävul"...passande.
/Jean
Så fruktansvärt att bli så illa behandlad av sin egen mamma! Jag hoppas innerligt att du kan släppa taget om de känslor hon planterat i dig, för de har ju egentligen inte med dig att göra. De är hennes egen bild av sig själv och sina egna känslor det handlar om.
Du har två underbara barn som du kan ge det du aldrig fick själv; respektfullt bemötande och kärlek!
Kram Petra
Jag blir så arg så jag kokar när jag läser detta... finner inga ord. Skickar ett gäng styrkekramar till dig.Hoppas att "liken i garderoben" kryper fram...
Vilket starkt inlägg av dig. Vilken fruktansvärd mamma du har! Bra att du har kommit till insikt och jag kan slå vad om att det har gjort dig till en extra bra mamma åt dina egna barn.
Att så många svenskar har röstat på SD är riktigt illa och jag skäms varje gång jag tänker på det. Hoppas det blir ett bättre val om 4 år.
All styrka till dig, både för att du orkade dela med dig och för att du orkar leva med allt du varit med om!
Kram
Sovgott! :D
Anmäl dig gärna på "dagens blogg" imorgon =)
Jag håller med Petra.
Starkt av dig att våga skriva om detta i bloggen.
Kram T
Din mor måste vara en sjuk människa. Kanske känns det lättare om du ser på henne på det viset?
Jean,
Jag förstår att du avskyr din mamma för vad hon har gjort och att det påverkat dig genom hela livet. Men för din egen skull, försök att sätta någon slags punkt här för hur mycket hon ska få påverka dig mera. Du är en vuxen kvinna med man och barn som lever ett välordnat liv, var stolt över sig själv vad du åstadkommit trots din barndom. Du kommer aldrig någonsin kunna ändra din mamma, hur arg, besviken, ledsen du än är. Jag hoppas du fått terapeutisk hjälp att komma över detta. Din bakgrundshistoria kan man inte ändra på men förhoppningsvis kan du stänga dörren bakom dig och satsa på framtiden. Se dina möjligheter och satsa på ditt fortsatta liv - det är du värd!
